Varumärkets röst - om trovärdighet och språk

I onsdags så var jag på ett förmiddagsseminarium i samband med Guldäggsdagarna. Seminariet hette Varumärkets röst och innehöll tre föreläsare och en paneldebatt. Jag tänkte delge några korta anteckningar från seminariet.

Fört ut på scen var Jens Lapidus som berättade hur man gör sin röst trovärdig. Först och främst menade han att formen när man ska uttrycka sig är minst lika viktig som det faktiska innehållet.

Han sa också att orden måste hamna i rätt sammanhang för att det ska bli trovärdigt och att frånvaron av ett språk säger lika mycket som närvaron.

Efter Jens var det Karin Pettersson, kommunikationschef på Socialdemokraterna som intog scenen. Karin pratade också om formen och hur formen är budskapet. Man måste också ha samma budskap i flera kanaler och det man säger måste börja i verkligheten. Ex om folk tycker att det är bra så säg inte att det är dåligt. Utgå från vad folk faktiskt tycker.

Allt börjar med budskapet och metoderna att nå ut är en del av budskapet, (formen).

Siste föreläsaren ut var språkvetaren tillika chefredaktören på Språktidningen och Modern Psykologi, Patrik Hadenius. Patrik kom med några stolpar på vad som förändrats i vårt språkbruk.

Ex är det vanligare att vi använder oss av grovt språk, även i offentliga sammanhang.

Vi använder mer och mer ikoner och symboler för att uttrycka oss så som :)

Vi har mer känslobetygelser i sms-språket, mer kram och puss.

Skriftspråket har blivit en dialog, inte bara i och med sociala medier utan även varumärken för en dialog i sin text. Ex kan du nu för tiden hitta en text på en dryckflaska som talar till dig som individ.

Typiska förändringar är:
Vi skriver mer och mer olika, våra språkuttryck skiftar mer och mer.
Detta är beroende på teknik, ålder, geografi och situation.

Ordet DU i skriftspråket har ökat 549 % de senaste 40 åren.

Patrik talade också om vilka förändringar han tror vi kommer att se framöver:

1. Fredrikeffekten (Fredrik Lindström)
Vi har en ny syn på språk, vi är mer lekfulla och har lätt för att hitta på nya ord. Vi äger språket!

2. Invandring och miljonsvenska.
17 % av Sveriges befolkning har inte svenska som modersmål, det påverkar såklart.

3. Tekniken
Vi skriver otroligt mkt mer nu än förr, vi skriver det vi innan har talat och när vi ser vårt språk måste vi reflektera över det.

4. Engelskan
Engelskan blir mer och mer vanlig i samhället. Den syns mer i reklamen i vår populärkultur och koncernspråk. Men... modersmålet är alltid närmast och är bäst på att väcka känslor och associationer.


Sist på förmiddagen var det en kortare paneldebatt med fyra välrenommerade copywriters
De citat/meningar jag plockade upp från den debatten är:

Man ska se skillnad på en grafisk manual och en copymanual. En grafisk profil behöver inte beskriva hur företagets röst ska vara. En copywriters jobb är ju att ge företagen en personlig röst så mottagaren uppfattar att det är personer bakom företaget.

De tyckte generellt att språket har blivit snällare i reklamen och att det kan bero på att fer och fler på företagen ska tycka till om vad som skrivs i marknadsföringen och att en text lätt blir platt när för många personer har stött och blött den.

"När man eliminerar all möjlighet till fiasko eliminerar man också all möjlighet att lyckas." säger en av copywriterna.